Jaja...Jag har aldrig haft lät o prata om känslor mm..Brukar låsa sig rätt ordentligt.Men jag försöker iaf...Just nu känns det bara som att allt är upp o ner och genomsyras av svartsjuka och missförstånd.Jag vet vart jag står, men jag vet även att jag någon gång måste ta tag i pratandet.Ogillar att alltid behöva oroa mig och överanalysera saker.Och om någon är tjurig över något som är rätt uppenbart vad det handlar om, borde inte den då öppna käften o sjunga ut ist?!Sitter hemma hos Marcus nu o kollar på när han och sötaste i världen spelar :)Min dator är paj (igen) så skriver från telen, dfr kan detta inägg se lustigt ut.Blir väl grillning sen och hitta på nått förhoppnings vis ^^Har blivit en hel del spökjakter på sista tiden, och jävlar så mkt saker vi sett/hört =PMen blir nog lungt för mig på den fronten ett tag nu, för både jag och sötaste har upplevt saker hemma efter all jakt.Så risken är stor att vi fått med oss nånting från nått av husen...Men men.Nu ska jag försöka få grabbsen att vilja hitta på nått.När jag orkar =P

Htc Wilfire S till salu.
Fint skick :)
Nån liten smårepa men absolute inget som stör.
Vid köp idag (18/1) kastar jag med ett 8 gb minneskort och fri frakt :)
Laddare finns :)

Muppmorsor...

Hmm, lite mystik och trolldom i livet gör det hela bara mkt mer intressantare.

Idioti att vissa morsor går på om att det förekommer "Anden i glaset" i julkalendern och tror att ungarna ska växa upp och bli Dävulens följeslagare bara för att ungjäveln råkat sett det på tv...

Ujujuj...

Krävs mer än så vill jag lova...

Jag själv höll på med alla möjliga sorters Wicca grejer när ja var yngre, and i turned out just fine...

Lr!?

Undrar vad våra föräldrar egentligen hade sagt om dom vetat vad vi faktiskt sysslade med i trädkojan !?
Det får vi förhoppningsvis aldrig veta ^^

Nu får det vara nog!
Du får inte sjunga nationalsången.
Du får inte klä ut dig till pepparkaksgubbe.
Det är lika bra att varenda kotte i hela sverige köper på sig massa svart sprejfärg och ett lager svarta sopsäckar.
För om några år kommer det inte längre vara lagligt att vara vit lr svensk...
Ta bara halalslakt tex...
Sjukt...
Skulle jag vilja uppleva sån idioti som försegår i sverige nu så skulle jag la för faen bosätta mig i nått jävla arabland...
Man får för tusan ta seden dit man kommer!
Lr!?
Om vi flyttade till deras länder, tror ni verkligen att dom skulle ändra på sig för våran skull!?
Bullshit!!!

Men jag säger det åter igen innan nån tar sig ton.
Jag är INTE rasist.
Men jag är till högsta grad Patriot.
Vilket är en stor skillnad...
Jag värnar om mitt land, och anser att våra sedrer är dom som gäller om man ska bo här.
Jag har inget emot att invandrare kommer hit och bosätter sig, så länge dom tillför landet något.
Kommer dom hit bara för att leva på bidrag och dra arslet i gruset, så kan dom lika gärna stanna där dom kom från.
Men om dom kommer hit och är kreativa och gör något för landets framtid och även tar till sig våra seder, så Välkommna.

Men, jag anser oxå att sverige ska ta hand om sina egna till att börja med.
Vi har tillräckligt med problem som det är redan i samhället.
Sen kan vi tänka på andra.

Tack för ordet.

AAWW <3

Sitter hos min älskade fru Anneli och hennes långskånk till karl och lyssnar på Eddie Meduza!
Kärlek <3

Ingen kan vara gladare än jag just nu :)

Det är snö ^^
Julkalendern har ÄNTLIGEN börjat efter 1 ½ års väntan :)
"Hobbit : En oväntad resa" har premiär om typ tio dar ^^
Livet har tagit en ny vändning som jag hittills bara Älskar :)
För första gången på länge känner jag mig omtyckt och faktiskt nästan lycklig (!?) =P
Ovan känsla ^^

Men att det är snö och vinter!!!
Äntligen lixom!!!
Awesome!!!

Vet ni, OT, att inget slår den känsla som infinner sig när någon man tycker mkt om somnar med huvudet i ens knä! :)

Men så finns det ju ett ovädersmoln också på min annars så klara himmel...

XOXO

Hur gör man egentligen?
Om man har blivit sårad och sviken av precis allt och alla hela sitt liv.
Hur går man vidare?
Hur VÅGAR man gå vidare?
Jag vet inte om jag orkar med och "chansa" så mkt till.
Vad gör man om personen i fråga kanske inte tycker, tänker och vill samma sak?
Ska man bara gå vidare och glömma och stå ensam resten av livet?
Eller ska man våga chansa?
Ge sig hän och se vad saker leder till?

Ja jag vet inte iaf...
Har redan stora problem med att vara extremt blyg och med att lita på folk.
Vågar inte alltid ta steget fullt ut.
Har problem med att höra av mig till folk jag tycker om just för att jag inte vill verka tjatig lr så.
Men har märkt att det ist kan få folk att tro att jag inte bryr mig.
Det finns inget riktigt mellanting.

Just nu skulle jag vilja våga mer.
Men jag vet inte hur...
Känslor och sånt krims krams är inte riktigt min grej längre.
Är hellre tyst med vad jag verkligen känner, tills jag blir tillfrågad.
Ljuga kan jag ju inte tyvärr =P
Fast det är la bra förstås, men inte alltid har jag oxå märkt.
Det kan va farligt att vara rakt igenom ärlig...

Känner något just nu som gör mig väldigt glad :)
Men samtidigt livrädd...
För då kommer ju förstås alla frågor, tankar och oro...
Om man duger...
Om det verkligen är besvarat vad man känner...
Om det blir samma helvete som förr...

Är ganska jobbigt ibland att vara en "Tänkare"...
Fråga bara mina ex! XD

Skulle vilja va lika orädd som min älskade Anneli!
Hon vågar ta för sig.
Vågar ta kontakt.
Vågar vara sig sj.
Vågar satsa, vågar ta, vågar ge.
Ger sig inte förens hon fått reda på sanningen :)

Om man bara sj var sån...

XOXO

Jag saknar dig.
Längtar efter dina armar runt mig.
Vill höra din röst.
Vill höra dig säga att du tycker om mig.
Vill veta om du vill att jag blir din.

Avtrubbad som få pga medecinerna, men lika kär ändå.
Har ingen koll på tankar och känslor.
Förutom mina känslor för dig.

Vill att du ska tro mig.
Vill att det blir vi.
Vill att du är min.

Vill!

Jag förstår inte mkt av vad som händer just nu.
Får inget grepp om mina tankar.
Undrar vad du har för tankar.
Hur du ser mig.
Om du anser oss ha någon framtid.
Verkar inte så just nu.

Tycker så mkt om dig.
Tillräckligt för att släppa allt och gå vidare.
Om du bara kunde förstå det.
Om du bara kunde lita på mig.

Du får mig att må bra.
Du får mig att bli glad.
Du får mig att vilja kliva ur sängen på mornarna.
Du får mig att bry mig om mig själv.

Mina vänner märker en förändring.
Dom ser något positivt.
Dom ser ett hopp hos mig som länge varit borta.

Du är bra för mig.
Jag vill vara med dig.
Vill få en chans att kalla dig för min pojkvänn.
Vill visa upp dig för hela världen.
Om bara du oxå kunde förstå det.
Om du bara kunde släppa allt dåligt du oxå.
Om du bara kunde lita på mig.
Tro på mig.
Veta att jag vill va din.
För det vill jag.
Så hemskt mkt.

Förstår att vissa saker är jobbigt för dig.
Men du måste oxå förstå attt vissa saker är jobbigt för mig oxå.
Jag har djupa sår som måste läkas.
Jag måste ibland prata om sånt som får mig att må dåligt.
Och om du vill vara min så måste du finnas där för mig.
Och lyssna.
Hjälpa mig läka.
Även om du ibland tycker det är jobbigt.

Jag har mkt bagage, sånt jag aldrig kommer kunna bli av med.
Många saker jag ångrar att jag sagt och gjort i mitt liv.
Det går inte att göra något åt mitt gammla liv.
Vissa saker får du helt enkelt leva med om du vill vara min.
Men det går att skapa ett nytt liv.
Och det vill jag göra.
Med dig.

Men jag tänker inte tjata.
Inte vara ett plåster.
Det är helt upp till dig om du vill vara med mig.
Det ska vara på ditt intiativ, inte något jag tjatat fram.
Det skulle inte hålla i längden.

Vill du inte vara med mig, så förstår jag.
Det är trots allt väldigt mkt att smälta på en och samma gång.

Men ändå så hoppas jag något gruvligt på att du vill ge detta en chans.

Jag kommer inte höra av mig något till dig.
Och hör inte du av dig så vet jag vad som gäller...

Vill bara att du ska veta att jag tror vi hade kunnat få något riktigt fint ihop.
Vill att du ska veta att jag har blivit kär i dig.
Fastän jag lovade mig själv att låta bli det på ett bra tag.
Men nu är det så.

Och även om det inte blir nått, så är jag glad att jag känner som jag gör.
Jag vet ju nu att jag verkligen kan gå vidare.
Jag vet att jag kan älska igen.
Och att jag nån vacker dag kommer göra det.
Även om det inte blir dig.